sär skrivningar make me wanna smoke crack
Igår på biblioteksjobbet såg jag "KVAR GLÖMT" på en lapp ovanför en låda med lite diverse studentägodelar och jag förmodar att det mest handlar om rent tekniska problem (slant med pennan, glatt pappersyta... fan vet) för inte kan väl en bibliotekarie, dessa bildningens väktare, på fullt allvar tro att det ska skrivas så? Väl?
Jag skrev i alla fall en ny skylt. Men kastade den. Sedan skrev jag en till och tog ned den gamla. Men kastade den också medan jag tejpade upp den gamla, den med särskrivningen. För jag tänkte att de skulle märka och undra och katalogisera mig under "anal" och jag försöker verkligen att vara en easy-going jävel mesta delen av tiden, jag vill ju inte att mina kollegor ska hata mig.
Det är ensamt på toppen, som man säger.
...
Men titta på House på fyran, för allt i världen. Säsong 1 är riktigt bra. Dr House är fantastiskt misantropisk. (Och Hugh Laurie är ju alltid sexig.)
Själv sitter jag här, ovanligt ointelligent, omgiven av samhälls- och litteraturteoretiker och försöker med visst analytiskt våld att foga in åtminstone några av dem i ett fullständigt meningslöst PM som visst skulle vara klart snart. Här kan vi tala om teori för teorins egen skull; jag blundar och tänker på något annat medan jag våldför mig på stackars människor som Lars Furuland och Bourdieu.