Girl Afraid

Och så känner alla sig nödgade att berätta om hur de ställer sig till nationaldagen. För alla älskar Sverige men inte sådär som de jobbiga nationalisterna och det är ju så roligt att titta på kungafamiljen när de transporteras fram och tillbaka över landet för att vinka ur sina guldburar som djuren på zoo och visst kan vi väl bli mer som norrmännen, de vet minsann hur man firar (alltså ni måste sluta säga just den meningen, ni måste, jag vomerar) och vårt problem är att vi inte vet vad vi firar. Åh herregud håll käften. Allihop. Käften. De enda som får uttala sig allvetande om bakgrunden till och formen på den här jävla dagen är historiker. (Nej, Herman Lindkvist, du är inte historiker.)

Jag vägrar av princip att blogga om saker för att länkas under "andra bloggar om..." ety jag är ju en ö och behöver ingen bloggosfär för att vara briljant. Men det här med dagens o så stora event nationaldagen och Folkets Marsch är ju sjukt underhållande. Nynazism i allmänhet är underhållande när man försöker glömma bort att den faktiskt finns och istället koncenterar sig på hur jävla roligt det är med folk som på allvar köper en enorm poster föreställande fucking SLEIPNER och sätter den ovanför sin säng, där Engelbrekt och Gustav Vasa redan blickar ned. Det är så tacky och så obeskrivligt ROLIGT att dessa människor lever sina liv i någon sorts "jag hedrar min fosterjord genom att polera min BYST AV TOR, skriva foruminlägg på bästa pöbelsvenska om hur invandrare ska gruppvåldtas tills de dör, runka till blonda silikonbrudar i Slitz och lyssna på musik som är tuff, hård och MANLIG"-anda. Återigen, ROLIGT. Att the average svensk nynazist dessutom är så ful (det är en kombination av det tomma men ändå lite iskalla uttrycket i ögonen, frisyrerna och kläderna) att speglarna går sönder i protest är ju bara en bonus för oss lite mer ytliga människor som gärna skrattar åt sånt.

Folkets Marsch, en promenad på 300 meter för "anständiga svenskar" (utan kondition, får vi gissa oss till av längden på marschen) som står pall för lite "politiskt inkorrekta tal". Underbart. Promenaden ska vara ren, fri från alkohol och tobak (även pingstisarna i brodersföreningen kristdemokraterna måste ju få känna sig välkomna, liksom, nej jag skäms inte ett dugg för att göra likhetstecken mellan en sorts idioti och en annan) och inga ovärdiga klädesplagg får förekomma. Vi uppmanas lämna "eventuella subkulturella yttringar" hemma. Oavsett om det är nazistsymboler med härligt nostalgidoftande citat som "en död bög innebär en pedofil mindre" ("subkulturer som funnits inom rörelsen de senaste decennierna") eller negerkläder ("klädesplagg från främmande länder.") Hemmagjorda knätofsebyxor av lin man själv behandlat is the shit. Kommunister och anarkister (två grupper ökända för sitt förakt för den svenska fosterjorden) som försöker störa denna finstämda sammankomst av landets begåvningsreserv bemöts med tystnad. Det är mycket tystnad. Man fick inte ens göra Sieg Heil i årets tåg. Tycker jag var lite väl fisigt. Alla har väl rätt att hedra De Store som gått före oss till de sälla jaktmarkerna? Typiskt exempel på hur feministerna och annat OSVENSKT AVSKUM gjort det här landet så politiskt korrekt och hemskt.

Man kan resa till detta event från alla möjliga nazifästen i landet, vilket förra året ledde till att hela 900 morske män och deras självtänkande kvinns fick äran att ställa sig i detta tysta, nyktra led och gråta lite till kungssången och nationalsångens två sista verser. "Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land, din trohet till döden vill jag svära. Din rätt skall jag värna, med håg och med hand..." samt versen där Alf Svensson också kan stämma in och allt bara blir sådär vackert som det kan bli på film ibland, när urpatriarkala drägg gör värdiga saker tillsammans: "Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden."