Girl Afraid

Man kan inte vara säker på att Stureplanskillarna var medvetna om att de våldtog, berättade en reporter på radio för mig nyss. Alltså blir det svårt att fälla dem. Intressant. Om man inte är säker på att man exempelvis mördar någon brukar man få träffa snälla människor i vita rockar som hjälper en förstå. Men det är klart, mord är ju ingen KOMPLICERAD KVINNOGREJ heller, som våldtäkt självklart är. Sex är naturligt, mord är ju... våld. Män som inte ser gränserna mellan social samvaro och våld mot kvinnor är måhända lite överspända, men någon störning har de verkligen inte! Det är INGET samhällsproblem med våldtäkt, det handlar om INDIVIDER som våldtar och våldtas. Det finns såklart inga uppfattningar om Män och Kvinnor som leder till såna här situationer. Det är fint att den verklighetsuppfattning som måste få vara rådande är mannens. Alla vet ju att kvinnor har en SPÄND OCH FRIGID inställning till sex, hur skulle det se ut om kvinnans ord var i centrum när hon säger att hon blev våldtagen och han säger att de hade lite mysigt sex? Det skulle ju kvinnor utnyttja HELA TIDEN när de blir sura - vilket de ju blir minst åtta gånger om dagen - och vill hämnas på män. (Själv brukar jag föreslå lite bondage, låta min pojkvän binda fast mig och slå mig med en ridpiska och sedan ringa polisen och anmäla honom för misshandel. Mina HORMONER, vet ni. De är helt oregerliga!)

Skönt med den grundinställningen tycker jag. Eftersom våldtäkt är en sån KÄNSLIG GREJ som handlar om SEX och NATURLIG MANLIG HETEROSEXUALITET känns det skönt att man problematiserar offrets trovärdighet istället för gärningsmännens, annars kanske vi skulle behöva diskutera vår mytologi om hur Mannen är. Det vill ju ingen. Bara äckliga feministflator och guva jobbiga såna är. Det är så 2005 med feminism!
 

Och nog verkar hon lite slampig, den där bruden? Full var hon också. Om man inte tar ansvar för sig själv kan man inte räkna med att någon annan ska göra det heller! Män är ju fysiskt starkare än kvinnor och mycket kåtare och man får faktiskt räkna med att de ska ta sina chanser om man tillåter dem. Man gör sina VAL.

Det är därför jag även tycker det är helt okej att sparka ihjäl hemlösa på gatan (herregud, pundaren låg framför min port! jag kom inte in! säkert var han PEDOFIL också!) och råna gamla människor som inte orkar springa ifatt en (alltså gud, man får väl strunta i att ta med sig värdesaker på stan om man inte kan försvara dem!) samt kväva skrikande barn vars föräldrar inte älskar dem tillräckligt för att vaka över dem när jag är i närheten. Och i rätten blir jag senare friad eftersom de inte kan vara säkra på att jag varit medveten om att mina handlingar uppfattats som brottsliga av offren?

Nej ...

Våldtäktsrättegångar har en enda komisk aspekt - det faktum att alla KRÄNKTA män som RASADE mot att ROKS-kvinnan kallade dem för djur håller käften när få saker i vårt samhälle så väl visar att det är just precis vad rådande könsmaktsordning tycker att män faktiskt ÄR. Frustande rovdjur. Impulskontroll? Intellekt? Empati? Tusentals år av civilisation sedan grottstadiet? BAH HUMBUG! HON HADE KORT KJOL OCH VAR FULL OCH HERREGUD, KNULLAKNULLAKNULLAKNULLAJAGMÅSTEFÅKNULLA NUFINNSDETINGENÅTERVÄNDOSLUTAGNÖLAKVINNAKNULLAKNULLAKNULLAAAAAAAAAA.

Alla böcker jag har läst i sommar och på sistone.

De flesta har varit bra, ett fåtal jättebra och några ytterligare har provocerat mig med sin uselhet. Just nu läser jag Bitterfittan som gör mig ganska ledsen men förmodligen kommer göra mig glad till slut. Jag hoppas. Min mamma ringde för övrigt för att fråga mig om boktips nyligen och vis av tidigare misstag i boktipssvängen (om folk inte har HÖRT om boken förut tror de ofta att man ljuger) sa jag Svinalängorna. Den är fin och bra. "Men jag vill läsa Stieg Larsson," sa hon. Då undrade jag varför hon bad om boktips när hon ändå inte planerade att läsa dem och det kunde hon ju inte riktigt svara på. "Men Stieg Larsson är väl bra?" frågade hon igen innan vi slutade prata. "Nej," sa jag. "Det tycker jag i alla fall," sa hon. "Så det så."

På något sätt känns det här som min yrkesverksamma framtid i koncentrerad form.

Vårdnadsbidraget

Det finns något så vackert över hela situationen: en allians utan gemensam ideologi, ett märkligt litet parti som kallar sig kristdemokraterna, populism, en pöbel som aldrig tidigare funderat över strukturer och pensionspoäng och en jämställdhetsminister som inte vill kalla sig feminist. För 3000 kronor kan vi välja - kom ihåg att VI ALLTID HAR ETT VAL - att bli ekonomiskt beroende av vår partner, förlora framtida pension, leva på soc, ha stora möjligheter till en fin a-kassa efter vårdnadsbidragstiden (kan vi säga "vad är 80% av 3000 kronor. Före skatt" i kör, hörrni tjejer?), snygga till regeringens arbetslöshetssiffror lite och förstöra förskolestrukturen lite sådär lagom mycket så att mörkermännen kan bekräfta sin tes om den ack så kommunistiska kommunala barnomsorgen och förnumstiga kvinnor som vill amma sina små gullesnuttmirakel-Cewins och Mewins tills de får hår på bröstet (det skapar såna fina baaaaand) kan utbrista "äntligen!"

Och så Sabuni då (alltså, är hon på RIKTIGT?) som glatt erkände att "nej, det här kommer ju inte bli något som yrkesverksamma/yrkesutbildade kvinnor använder sig av". Nej. Och varför ska någon bry sig om vad lågutbildade, förmodligen redan arbetslösa kvinnor gör med sina liv? Vårdnadsbidraget är skapat av medelklasspingstvänner för medelklasspingstvänner och är det något medelklasspingstvänner inte bryr sig om så är det andra människor. (Min tes är att frireligiösa hatar människor, föraktar dem och önskar att Domedagen ska komma snart så att de får nöjet att se alla andra dö. Jag har hittills aldrig blivit motbevisad. En pingstvän sa en gång till mig att jag och alla andra lättklädda och berusade studenttjejer förtjänade att bli våldtagna dock, det tyckte jag var himla fint sagt.) Jag tror inte på gud mer än nödvändigt men jag tror verkligen att det finns en speciell plats i helvetet för kristdemokrater. Strax till vänster om Mussolini och Reagan, ungefär i jämnhöjd med Thatcher, där kommer de plågas i all evighet amen.

Ett generellt förakt för Folkpartiet.

Jag säger som bästa Kristina Lugn om Lars Leijonborg (hej då, tack för fisken): "Han saknar ideologi och förslappar tankeverksamheten i Sverige." Helt allvarligt, ett parti som har adopterat icke-linblonda människor enkom för att föra fram de mer motbjudande aspekterna av sin politik ska man kanske inte vara så jävla trevlig mot känner jag. Case in point: Mauricio Rojas som i en intervju för ett par år sedan (sluta glömma saker, hörrni!) tyckte att Pinochet fått för dålig PR av omvärlden (jag utgår från att omvärlden = onda och dumma kommunister som inte förstår att i samma ögonblick som USA stödjer något så är det Bra, Fint och Gott) i synnerhet av exilchilenarna som minsann bara mindes det dåliga med diktaturen och hade glömt att han lämnade diktatorposten efter att ha skapat TIO PROCENTS tillväxt. Vad är väl en statskupp för att avsätta en demokratiskt vald ledare, närmare tjugo års diktatur och energisk slakt av oönskade mot lite tillväxt?! Tillväxt skapar ju JOBB. NYA JOBB, hörrni, TÄNK PÅ ALLA JOBBEN!

Eller för att tala med folkpartiets Esse Petersson inför förra kommunalvalet i Jönköping:

"Nej till rasism, nazism, kommunism, terrorism och internationella homosexadoptioner."

Var det för övrigt bara jag som såg felstavningarna då Expressen presenterade sin lista över De Bästa Författarna (vaddå, alla vet väl liksom att vi har en objektivt utvald kanon? Typ med bra böcker, som typ klassiker. Det är väl inte problematiskt?) som de ska ge ut under hösten? Kejsaren av Portogalien. Gösta BERGLINGS saga. (Rafflande Snabba Cash-inspirerad historia om spionen/prästen Gösta och hans dubbelliv. "Livet sket på Gösta. Han skulle dra bort från svenneland. Värmland sög getballe. Word up. Han skulle bli spion i Moskva eller vad det hette, det där stället. Ascoolt. Han var så bra. Och Gud var fan med honom, asså. I DIN RÖV, Majorskan, tänkte han. Gösta skulle lyckas. Gösta var Värmlandsganstern och alla andra skulle hålla käften.")

Det var så talande för kulturskymningen i allmänhet och Expressen i synnerhet att jag inte ens orkade bli upprörd.