Girl afraid goes Bridget

Jag har anlänt till föräldrahemmet för två månaders jobb och ett stycke icke-existerande socialt liv. Det är ju lite sisådär, om sanningen ska fram. Sista året nu, nästa sommar är jag Vuxen.

Uppdatering följer.

Antal Drama Queen-attacker: två. Båda passrelaterade (har glömt passet i röran hemma i lägenheten, måste förnya det; ångest och misär och PMS gör att man ibland börjar skrika innan man tar reda på intressanta fakta, såsom det faktum att man inte på något sätt behöver det gamla passet för att få ett nytt.) En mildare variant orsakades av leda, redan under dag två. Denna leda avhjälptes med en promenad i rask takt. Faktiskt.

Solbrännestatus: låg. Dagen har spenderats i solen, med Simone de Beauvoirs hjärta (sparsmakat sorglig och väldigt bra) men det märks inte. Märkligt. Jag brukar få soleksem av att hämta posten.

Antal lästa böcker: två. Har precis börjat på American Gods av Neil Gaiman för andra gången. Denna gång är utsikterna för att faktiskt läsa ut den lite bättre, tror jag. Helt okej, även om jag nog vidhåller att han är lite överhypad.

Antal meditativa power-walks runt byn: en, men fler kommer snart. Hade tänkt börja lördagen med att småspringa runt bygden. Jodå, jag kan vara käck om jag vill.

Antal gamla skolkompisar/bekanta med barnvagn:
oändligt!





Dagens länk -
Kat's Summer Reading Project

http://www.katwithak.com/

Jag leker med tanken att ställa upp med typ trettio böcker som mål, men känner mig själv tillräckligt väl för att veta att jag då kommer att bli en illiterat sverigedemokrat i ren protest mot Tvånget.



"Hanteringen av odöda" - John Ajvide Lindqvist

Sommarlovets första bok minsann, utläst på ett par timmar vilket jag normalt sett egentligen inte ens gillar att göra eftersom jag har en uppsjö fördomar om saker som är "lättlästa" (ja, ni hör ju). Men Hanteringen av odöda har flyt och teman som håller kvar. Vad är döden? Hur förhåller vi oss till döden? Hur skulle ett modernt, sekulariserat samhälle kunna hantera att människor plötsligt blivit "omlevande"?

Språket är enkelt, handlingen också. Jag älskar inte alla karaktärerna - det blir lite för enkelt, de närmar sig klichéer. Fast kanske är det ett medvetet stilgrepp att göra någon sorts samhällelig genomskärning. Boken är hursomhelst bra, och de omlevande är skrämmande på ett mänskligt sätt snarare än omgzombies!!!

"Vi har sett fienden och han är vi." Som någon sa.




För övrigt vaknade jag i ottan av en rad serienysningar. Vet fortfarande inte om det är allergi eller förkylning, men har knaprat i mig medicinerna jag tenderar att slarva med så vi får se vad som händer. Vill inte vara sjuk! Detta är min enda semestervecka!

Har ingen frukost hemma. 30 kronor på kontot. Ibland är livet härligt.